Referensguiden

Juridiskt material

OBS! Detta är enbart ett förslag på hur man kan göra. Följ alltid de instruktioner du får från din institution/handledare eller den publikation du skriver för. Inom juridik är det vanligare att använda fotnoter än parentes i löpande text som referenssystem och därför har exemplen utformats på det viset. Exemplen nedan bygger bl.a. på:

Källhänvisningar

Författningar

Hänvisningar till lagar, förordningar och föreskrifter sker direkt i den löpande texten genom att ange dess namn och det ursprungliga SFS-numret. Namnet skrivs första gången i texten i fullständig form och med liten bokstav:

… i lagen (1994:1776) om skatt på energi anges att…

Vid senare hänvisningar till samma lagtext behövs inte SFS-nummer anges. Man kan använda förkortningar eller en kortare variant av namnet och man bör då använda etablerade förkortningar:

…. enligt LSE …
… enligt energiskattelagen …

När man hänvisar till en författning ur annan författningssamling än SFS skriver man också beteckningen på den författningssamlingen:

… enligt Arbetsmiljöverkets föreskrift (AFS 2012:2) belastningsergonomi bör...

Vid hänvisningar till balkar och grundlagar kan man använda förkortningen utan SFS-nummer redan första gången, t.ex. RF, RB m.fl. I databasen Zeteo kan du hitta en lista över förkortningar och kortformer.

Hänvisningar till särskilda paragrafer skrivs med siffra först och därefter paragraftecken. Kapitel förkortas till kap. Kolon kan användas istället för att skriva ut kap. och §. Detta görs vanligen när förkortningen används. Hänvisa till flera paragrafer med dubbla paragraftecken:

… 1. kap. 4 § aktiebolagslagen … alt. … aktiebolagslagen 1. kap. 4 § …
… ABL 1:4 … alt. 1:4 ABL ….
… 1-3 och 5 §§ förordningen (2012:990) med instruktion för Kommerskollegium ….


Offentligt tryck

I källhänvisningen till offentligt tryck skriver du vad det är för material (Prop. = proposition, SOU = Statens offentliga utredningar, Ds = Departementsserien, Dir. = Kommittédirektiv, Skr. = Skrivelser, Bet. = Betänkanden etc.) och nummer samt ev. sidhänvisning:

1 Prop. 2001/02:158

2 SOU 1994:75 s. 32-33

3 Ds 2009:2

4 Dir. 2015:4

5 Skr. 2016/17:38

6 Bet. 2015/16:SkU5

 


EU-dokument

7 Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/92/EG av den 9 december 2002 om försäkringsförmedling (EGT L 9, 15.1.2003, s. 3–10)

8 Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättandet av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område (EGT L 327, 22.12.2000, s. 1–73)

9 European Commission, Communication from the Commission to the Council concerning a consultation on Fishing Opportunities for 2013, 7.6.2012, COM(2012) 278 final, s. 3.

10 Green Paper, Reform of the Common Fisheries Policy, EU Commission 22.4 2009, COM (2009)163 final, s. 7.


Litteratur

Referenser till litteratur kan anges som fullständiga eller förkortade referenser. Om du använder förkortade referenser måste du ha en källförteckning i slutet av arbetet med fullständig information om de publikationer du använt. I den enklaste varianten av förkortad referens uppges enbart författarens efternamn samt den sida i publikationen som du vill hänvisa till. Används flera verk av samma författare är det bra att även uppge titeln på bok/tidskrift samt eventuellt årtal:

11 Josefsson SvJT 2015 s. 40

12 Holmberg m.fl., Grundlagarna : Regeringsformen, kommentaren till 1 kap. 1 § under rubriken Statsskickets grunder

13 Johnsson & Sahlin, Hälso- och sjukvårdslagen, kommentaren till 2 §, andra stycket

14 Blyme, Arbetsmiljölagen, kommentaren till 1 kap. 2 §

15 Nilsson, s. 156

 

Om du använder fullständiga referenser i fotnoten är det inte alltid nödvändigt med en källförteckning i slutet av arbetet. Se exempel på hur fullständiga referenser utformas längre ner på sidan under Källförteckning, Litteratur.

 

Källförteckningen

Författningar

Vanligtvis anges lagar och förordningar enbart i den löpande texten och inte i källförteckningen.

Offentligt tryck

Offentligt tryck kan vid behov delas in i underrubriker i källförteckningen. Under varje rubrik anges källorna i kronologisk ordning med äldst först.

Litteratur

Litteratur som använts presenteras i alfabetisk ordning i källförteckningen. Kursiv stil i titel på böcker samt i namn på tidskrifter gör referensen mer lättläst. Många juridiska tidskrifter har etablerade förkortningar och de används gärna i källförteckningen.

När du har använt dig av lagkommentarer från databaserna Karnov eller Zeteo skriver du Författare, Verk/Lag, kommenterat lagrum. I slutet av referensen skriver du varifrån du hämtat kommentaren (Lexino = djupa lagkommentarer i Karnov) samt vilket datum lagkommentaren är uppdaterad. I Karnov hittar du datumet direkt under huvudrubriken till varje författning, gäller det Lexino hittar du datumet vid varje djup kommentar. I Zeteo hittar du datumet bla. på titelsidan (Publicerad i Zeteo:).

Mer om att hänvisa till Karnov lagkommentarer och Lexino djupa kommentarer under fliken "Hjälp & Feedback" till höger i Karnov.

Mer om att hänvisa till lagkommentarer i Zeteo.

Rättsfall

Rättsfall och avgöranden är inte alltid nödvändiga att ha med i källförteckningen om hänvisningarna är kompletta redan i noterna. I längre arbeten såsom examensuppsatser är det dock bra att ha med ett register över de rättsfall du hänvisat till. Rättsfallen kan då delas in i underrubriker i källförteckningen. De presenteras i kronologisk ordning med äldst först.

Exempel på hur en källförteckning kan se ut

Källförteckning

 

Offentligt tryck

 

Propositioner

Prop. 2001/02:158 Samhällets säkerhet och beredskap
Prop. 2013/14:106 Patientlag
Prop. 2015/16:4 Modernisering av lagen om ekonomiska föreningar

 

Statens offentliga utredningar

 

SOU 2007:11 Staten och kommunerna - uppgifter, struktur och relation

SOU 2010:8 En myndighet för havs- och vattenmiljö

SOU 2015:5 En ny svensk tullagstiftning

 

Departementsserien

Ds 2008:2 Europeiskt betalningsföreläggande

Ds 2009:2 Skyddade beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel

Ds 2014:10 En tydligare beredning av myndighetsföreskrifter

 

Utskottsbetänkanden

Bet. 2014/15:UbU15 En nationell referensram för kvalifikationer för livslångt lärande

Bet. 2015/16:SkU5 Utvidgning av reglerna om fiktiv avräkning vid ombildningar av företag 

 

Övrigt

Dir. 2015:4 En reviderad insolvensförordning

Rskr. 2016/17:10

Skr. 2016/17:38 Meddelande om kommande förslag om ändringar i bestämmelserna om beskattning av fastigheter som överlåts till juridiska personer

 

Offentligt tryck från EU

 

32002L0092 Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/92/EG av den 9 december 2002 om försäkringsförmedling  (EGT L 9, 15.1.2003, s. 3–10)

 

307R0864 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 864/2007 av den 11 juli 2007 om tillämplig lag för utomobligatoriska förpliktelser (Rom II) (EUT L 199, 31.7.2007, s. 40-49)

 

Litteratur

 

Blyme, Hans, Arbetsmiljölag (1977:1160), Lexino 2014-07-01

 

Calais, Magnus, Upphandlingsreglernas tillämpningsområden : "Telenet-Målet" - EU-Domstolens dom den 14 november 2013 i Mål nr C-221/12, Europarättslig Tidskrift, 2014:2, s. 342-347

 

Cejie, Katia, New Swedish Emigration Taxes on Business Income, European Tax Studies 2012 s. 1-13

 

von Essen, Ulrik, Processramen i förvaltningsmål: ändring av talan och anslutande frågor, 1 uppl., Norstedts Juridik, Stockholm, 2009

 

Falk, Jan-Erik, Lag om offentlig upphandling – en kommentar, 2 uppl., Jure, Stockholm, 2011

 

Holmberg, Erik, Stjernquist, Nils, Isberg, Magnus, Eliason, Marianne & Regner, Göran, Grundlagarna : regeringsformen, successionsordningen, riksdagsordningen, 3 uppl., (13 maj 2016, Zeteo)

 

Johnsson, Lars-Åke & Sahlin, Jan, Hälso- och sjukvårdslagen: med kommentarer, 9 uppl., (1 mars 2016, Zeteo)

 

Josefsson, Carl, Domstolarna och demokratin – Något om syftet med grundläggande rättigheter, europeiseringens konsekvenser och aktivismens baksida, SvJT 2015 s. 40-71

 

Levin, Marianne, Marknadsföringslag (2008:486), Lexino 2013-08-21

 

Persson, Annina H.& Henrikson, Ann-Sofie, Regulation of Instant Loans and Other Credits in Swedish Law, Juridica International 2014:22: s. 57-70

 

af Sandeberg, Catarina, Lag (2004:575) om europabolag, Karnov 2016-10-01

 

Wennerström, Erik, Rättsstat och rättssäkerhet i EU, SvJT 2007 s. 27-37

 

Rättsfall och avgöranden

 

Svenska domstolar

 

Högsta domstolen

NJA 1978 s. 43

NJA 1997 s. 27

NJA 2012 s. 22

 

Högsta domstolen dom 2017-09-14 i mål nr B 1049/17

Hovrätterna

RH 2008:1

Svea hovrätt dom 2016-12-29 i mål nr B 84 11-16

Tingsrätterna
Uppsala tingsrätt dom 2016-12-30 i mål nr B 5953-16

Högsta förvaltningsdomstolen/Regeringsrätten

HFD 2011 ref. 9

RÅ 2009 ref. 56  

RÅ 2009 ref. 73

 

Högsta förvaltningsdomstolen dom 2015-12-14 i mål nr 3187-15

Kammarrätterna

Kammarrätten i Stockholm dom 2012-01-02 i mål nr 2428-11

Förvaltningsrätterna

Förvaltningsrätten i Stockholm dom 2016-12-30 i mål nr 12292-16

Mark- och miljööverdomstolen

MÖD 2016:21
Mark- och miljööverdomstolen dom 201
6-12-22 i mål nr P 3893-16

Justitieombudsmannen

JO 2003/04 s. 447

JO 2004/05 s. 423

JO 2007/08 s. 521

JO:s beslut dnr 3026-2009

JO:s beslut dnr 6032-2010

 

Övriga domstolar

EU-domstolen

 

Domstolens dom av den 12 juli 2005, Egon Schempp mot Finanzamt München V, C-403/03,

ECLI:EU:C:2005:446, punkt 22

Domstolens dom av den 26 februari 2013, Åklagaren mot Hans Åkerberg Fransson, C-617/10, ECLI:EU:C:2013:105

Domstolens dom av den 25 april 2013, Kommissionen mot Sverige, C‑480/10, ECLI:EU:C:2013:263

 

Europadomstolen

 

Parrillo mot Italien,  nr 46470/11, dom meddelad den 27 augusti 2015

J.K. and Others v. Sweden, nr 59166/12, dom meddelad den 23 augusti 2016