Referensguiden

Om Vancouver

Det finns olika varianter av Vancouver och nedanstående är endast ett exempel. Kontrollera med din handledare, lärare eller kursinstruktioner om något annat gäller för ditt arbete.

Källhänvisningar

Källhänvisningar i Vancouversystemet anges alltid med siffror i nummerordning. Siffrorna sätts inom vanlig parentes (1) eller hakparentes [1]. Om man refererar till en källa flera gånger ska samma siffra användas som första gången oavsett var i texten den sedan placeras. I referenslistan, som måste finnas med i slutet av dokumentet, anges den bibliografiska referensen under samma siffra som i texten. Källorna i referenslistan ställs upp i nummerordning och inte i alfabetisk ordning.

Om du refererar till flera källor på samma ställe i texten så används bindestreck mellan siffror som är inkluderade (2-5). Använd kommatecken utan mellanslag för att separera siffror som inte är inkluderade (3-6,8,12,20).

Du kan ange författarens namn i texten, men måste ändå ha med en siffra i parentes. Om verket har fler än en författare anges första författaren följt av "et al".

Några exempel på hur källhänvisningarna kan se ut i texten:

Aktuell forskning (1) visar att användningen av e-böcker ökar. Enligt Olsson et al. (2) finns det dock "begränsningar i urvalet av e-böcker" (s.7). Flertalet studier förväntar sig ytterligare en uppgång i utbudet (3-5).

Referenslistan

Referenslistan skrivs i slutet av dokumentet och följer texthänvisningarnas nummerordning. Tidskriftsnamn skrivs oftast i förkortad form enligt PubMed/Medline. Om ett verk har fler än sex författare skrivs de första sex ut följt av "et al".

Exempel på hur en referenslista kan se ut:

1.     Agardh D, Dahlbom I, Daniels T, Lörinc E, Ivarsson SA, Lernmark A, et al. Autoantibodies against soluble and immobilized human recombinant tissue transglutaminase in children with celiac disease. J Pediatr Gastroenterol Nutr. September 2005;41(3):322–7.

2.     Bryman A, Bell E. Business research methods. 3. uppl. Oxford: Oxford University Press; 2011.

3.     Tväråna A. Byggemenskaper bra för Uppsala. Uppsala Nya Tidning. Uppsala; 2013 19 September;5.

Referera till olika källor

Nedan ges förslag på hur du kan referera till några olika typer av material enligt Vancouver.

Artikel i dagstidning

Björklund M. Skulderna biter sig fast i euroländerna. Dagens nyheter. 2011 3 september;20.

Artikel i tidskrift

Agardh D, Dahlbom I, Daniels T, Lörinc E, Ivarsson SA, Lernmark A, m.fl. Autoantibodies against soluble and immobilized human recombinant tissue transglutaminase in children with celiac disease. J Pediatr Gastroenterol Nutr. September 2005;41(3):322–7.

Bok

Bell J. Introduktion till forskningsmetodik. 4. uppl. Lund: Studentlitteratur; 2006.

Bok med redaktör

Harvard J, Lundell P (red.). 1800-talets mediesystem. Stockholm: Kungliga biblioteket; 2010.

Kapitel i bok med redaktör

Furuland G. Skönlitterära häftesserier : ett mediefönster på bokmarknaden. I: Harvard J, Lundell P (red.). 1800-talets mediesystem. Stockholm: Kungliga biblioteket; 2010. s. 65-83.

Proposition/SFS/SOU etc.

En ny lag om elcertifikat. Stockholm: Näringsdepartementet; 2010. Regeringens Proposition 2010/11:155.

SFS 2011:791. Lag om ackreditering och teknisk kontroll. Stockholm: Utrikesdepartementet.

Självständiga lärosäten: betänkande av Autonomiutredningen. Stockholm: Fritzes; 2008. Statens Offentliga Utredningar 2008:104. 

Webbsida

Jansson A. Fysisk aktivitet på recept för sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. [webbsida]. Östersund: Statens folkhälsoinstitut. [uppdaterad 2013-04-24; läst 2013-11-18]. Tillgänglig via: http://www.fhi.se/Metoder/Halsoframjande-och-forebyggande-metoder/FaR/